olafrola

I vissa stunder känner man sig helt osynlig. Alla behöver få synas, alla har rätt att stå i rampljuset ibland. Det finns folk som nästan aldrig syns, folk ser inte för dem bryr sig inte. Man ska inte gå runt folk och låtsas som att man inte ser dem. Det är verkligen viktigt att låta folk ta plats, alla har rätt till det och alla ska få göra det.

Det finns stunder då det känns som att alla har gått emot dig, ibland kan man börja undra om alla gjort en pakt och ska vara så jävliga mot dig som det bara går. Man kan få en känsla av att folk vill att man ska må dåligt och anstränger sig för att få någon att inte trivas. Sånt där är sabotage, det är grunden till att börja förstöra en människa. Om någon blir utanför för mycket så kommer den att smälta bort från omgivningen och börja bilda sin egen värld. En instängd värld som bara är till för en person. Det är inte många osm kan förstå vad lite skit kan göra mot en annan människa. Man måste se sånt med egna ögon. Det finns saker som tar så hårt på folk så att livslågan slocknar. Det gäller att tänka sig för.



Slutet har just börjat mellan dig och mig.

Det är då inte alltid så lätt att få saker att gå ihop. Eftersom att det är flera än en när man säger ihop uppstår det en del problem på vägen där.
Det är som när man känner att man är på ritkigt bra humör och kanske ska överraska en människa som man tycker om genom att göra något väldigt speciellt eller något som man tror blir väldigt omtyckt. Just sånna dagar så blir det jobbigt om den personen som man vill vara lite snäll mot är på ett väldigt dåligt humör och har en tritkigt värdelös dag. Det är en sak som kan vara jobbigt att få ihop. Om man är 2 stycken och ska göra något så måste saker och ting gå ihop. Det gäller att båda är på ett sånjt humör så att man är redo att göra samma saker. Man tolkar ju ändå saker på olika sett men det är ändå inge bra om man ska ut bland massa folk som skriker och är på ett sånt humör så att man inte ens orkar gå ut genom dörren egentligen. Då går saker inte ihop.
Det är inte lätt att få flera människor att vara på samma humör hela tiden.. Jag ser det som en bra sak, för tänk om alla skulle vara deppiga samtidigt.. Då blir det nog svårt när folk ska ställa upp för varandra och stötta varandra, man kommer nog stanna kvar i en deprition rätt länge då om ingen med gladare tankar kan hjälpa till.

Ibland kan det misstolkas om man är pigg och glad och vill åf kontakt med någon som har en riktigt dålig dag och inte har någon lust att prata med någon över huvudtaget. Det är i sånna lägen som man ska ha folk omkring en så att man snabbt kan få tillbaka sitt glada humör.


Vi skulle stjäla allt, och slänga bort det igen. Nu finns det inget värt att stjäla.

Alla människor kan bli upprörda, men alla har olika lätt att bli upprörda och det är väldigt olika med olika människor vad dem blir upprörda av. Ibland så blir allting jättekonstigt för man vet ej vad  folk tar illa vid sig av, man kan säga något som ska vara menat som en snäll kommentar och då kan det visa sig att människan blev ledsen över det man sa. Man kan säga något som inte är menat att någon alls ska ta åt sig men så står det någon där som känner sig träffad ändå.  Människor med dåligt självförtroende tar ofta åt sig av saker som inte ens är menade till dem, dem tar åt sig av saker som man kan skämta lite om men då börjar dem genast tro att det är något fel på dem.
Människor som mår dåligt och är osäkra på sig själva väljer ibland att börja trycka ner på annat folk som är "svaga" i sammhället. Dem tror att folk ska se dem som en tuff säker människa för att dem trycker ner någo annan, men det handlar bara om att dem vill visa folk att dem kan stå över någon.
Det finns dem som väljer att bli sura och griniga på alla och stänga in sig i sin egen lilla värld där allt utanför är fel. Dem människorna har nog inget bra liv, jag förstår inte vad man känar på att alltid vara så sur som det bara går. Man skulle behöva slänga ut instängda människor och visa dem var en posetiv attityd kan göra, man borde slänga ut alla osäkra människor och visa dem att det går att vara sig själv, man behöver itne låtsas för att smälta in någonstans. Det finns för många som låtsas, som alltid anpassar sig för att smälta in. Dem människorna borde lägga mer kraft och energi på att visa vilka dme egentligen är istället för att lägga kraft och energi på att försöka vara som någon eller några andra. Ner med osäkerhet och fram med äkta personlighet!



Om himlen finns är jag förlorad.

En människa som säger att den klarar sig helt själv och inte behöver någon annan är inte vad jag kallar en människa. Det är inte mänskligt. Alla behöver någon, man kan inte räkna med att klara sig igenom allting själv här i livet. Man finner en trygghet i folk man trivs med, man känner att man mår bra och trivs med den människan. Mycket handlar om kemi, genom att bara krama någon lite så kan man känna om det sticks mellan kropparna eller om dem gjuter ihop. Alla ser andra människor på olika sätt, det finns många olika perspektiv på vad en annan människa är. Vissa väljer att visa respekt för allt levande och känna sympati för allt och alla, det finns dem som känner smärta om någon annan gör illa sig och då lider med den personer fast man inte har en aning om vem det är. Det finns människor som väljer att sikta in sig på det som finns omkring dem, som lägger vikten på den närmaste omgivningen. Man hör också om folk som är helt känslokalla, som kopplar bort begreppet andra människor, dem människorna lever i en instängd värld där allt kretsar kring dem och dem kan göra vad dem vill för dem känner ändå inte det som skadar dem andra människorna.


Man kan ju ändå fråga sig hur mycket man kan tänka sig offra för en annan människa, om man tycker om en människa väldigt mycket så är det en självklarhet att man ska göra allt man kan och offra allt för att den ska må bra. Ibland är det lättare än vad man kan tro att bara vara ett stöd som någon kan luta sig mot när dem hålle rpå att falla. Det är fint när en människa kan hjälpa en annan så pass mycket att den lyckas rädda ett tungt fall.  Genom att lägga ner sin tid, själv och ork så kan man rädda liv, inte så många som tänker på det.
Ibland kan man fråga sig vilka som är värda att "satsa på" vilka som betyder något när allt det ljusa försvinner och mörkret träder in. Dem som betyder någon stannar till slutet. Det är dem som står vid samma sida tills dem faller, men då faller dem med sin sida, dem faller för det som betyder något. En bra relation.



Jag gör vad som helst, för att få ditt liv att verka bättre.