olafrola

I vissa stunder känner man sig helt osynlig. Alla behöver få synas, alla har rätt att stå i rampljuset ibland. Det finns folk som nästan aldrig syns, folk ser inte för dem bryr sig inte. Man ska inte gå runt folk och låtsas som att man inte ser dem. Det är verkligen viktigt att låta folk ta plats, alla har rätt till det och alla ska få göra det.

Det finns stunder då det känns som att alla har gått emot dig, ibland kan man börja undra om alla gjort en pakt och ska vara så jävliga mot dig som det bara går. Man kan få en känsla av att folk vill att man ska må dåligt och anstränger sig för att få någon att inte trivas. Sånt där är sabotage, det är grunden till att börja förstöra en människa. Om någon blir utanför för mycket så kommer den att smälta bort från omgivningen och börja bilda sin egen värld. En instängd värld som bara är till för en person. Det är inte många osm kan förstå vad lite skit kan göra mot en annan människa. Man måste se sånt med egna ögon. Det finns saker som tar så hårt på folk så att livslågan slocknar. Det gäller att tänka sig för.



Slutet har just börjat mellan dig och mig.