Sen säger vi adjö och god natt
Det blir lite svårt om man inte kan säga vanliga saker utan att folk tror att man säger det av någon helt annan anledning och tror att man måste mena något helt annat med det som man säger.
När man går omkring och tror massa saker och antar att det måste vara på ett sätt så kan man göra stora misstag och inte se vad det egentligen är som händer.
Det är så svårt att veta vad man kan lyssna på och inte, folk som berättar om saker kanske inte får fram det på det sättet som dem skulle vilja uttrycka sig. Det är lätt att tänka och föreställa sig saker i sin fantasi men sen ska du låta en annan människa ta del av dina tankar och då kan det bli helt fel. En del människor har en spärr som stoppar dem från att säga saker som egentligen behöver komma ut, men när den saken kommer så springa man bara runt den och försöker gå vidare. Man kan komma vidare med orden men tankarna sitter ju kvar.
Pojken på linan säger: Jag har inte tid.
Dem här gatorna gjorde oss galna
En del saker väljer man att göra en chansning på, man kan prova om det fungerar eller inte.
I vissa fall så kanske man vill prova något sominte alls är nödvändigt men man känner att han vill prova bara för att se om det går och för att se vad som kommer hända. Det är ju spännande att se hur saker slutar, det är spännande att vänta och se vad det blir av saker. Ibland kanske man verkligen satsar på något som man vill ska fungera fast man vet att oddsen inte är så stor. Om något går vägen så kan det bli riktigt roligt, men ibland går inte saker som man vill och då önskar man kanske att man tänkt sig för lite innan. Det man inte tänker på ibland när man ångrar sig är att man kanske visst tänkte sig för noga innan? Man kanske visste om hur illa det kunde bli men man valde att satsa, allt eller inget.
För mig är dom allt, du är allt nu.
Mitt liv är ett fängelse jag aldrig tar mig ur
Jag är den största förloraren i min hjärna råder diktatur.
Om stockholm brinner åker vi dit
Det är viktigt att man kan låta andra säga vad dem har att säga om samma sak som man själv har starka åsikter om och respekterar deras tankar även om det inte låter vettigt för en själv och man tycker att den andra måste ha missat någonting. Om båda får en chans att säga sin åsikt så kanske man märker att båda har fått in några delar var och att båda har missat en del bitar för att få allting att falla på plats. Om man möts på halva vägen så kanske båda kan lätta på sig lite och inse att en del saker kanske är bättre på det andra sättet och då hamnar båda två på samm ställa tillslut.
Fast i vissa fall så tycker man bara helt olika även om man vet precis samma sak.
Jag har inget att säga men jag säger det ändå.
DU ÄR VÄRD ATT DÖ FÖR
Ni får skratta om ni vill ni kan håna oss vi rör oss ni står still
Det är ju bara lite bokstäver, meningar..Det är ju bara en text, men alla bokstäver,meningar och hela texten är till dig, tack för att du finns...Miss Brave
Allt annat här är falskt och fel
Det är märkligt hur vi kan sortera in folk i olika grupper. Vi kan sortera in någon i en viss grupp bara genom att titta på den människan.
Man kan dela in folk i grupper efter sättet som man ser på deras personlighet eller sättet som man uppfattar dem på. Man visar ju en sida utåt som folk ser och det är den uppfattningen som folk får av en. Folk ser hur man är bland en massa annat folk och hur man öppnar sig och bjuder på sig själv för andra. Det är svårt att uttrycka sig på ett sånt sätt att man kan vida vem man verkligen är om man träffar jättemycket nytt folk på en gång. Det är ganska svårt att bara kunna visa sina bra sidor för en massa folk samtidigt, det är lättare att få fram sina budskap om man kan få en öppen konversation med någon som man själv är intresserad av.
En sak som man kan fundera mycket kring är det att man är vän med sina vänner på olika sätt. Jag har olika relationer med alla mina vänner. Man får bygga på relationen och vänskapen efter vad den andra människan är för sort och hur kemin fungerar mellan båda personerna. En del vänner har man nästan en familjerelation med fast på ett skönare sätt. En del har man lite på avstånd men man vet att dem finns där. En del står man vid saidan av tills man faller och faller en så faller båda. Man får försöka hitta en relation som fungerar för båda två och allt beror på hur mycket man är redo att offra för en vän. Det är det som avgör hur mycket man får tillbaka.
Jag hörde vad demonerna sa, det är slut och inget kan hjälpa dig.
Tala till mig
Saker som egentligen inte spelat någon roll kan bara komma upp i huvudet och så börjar man tänka på det.
Vilket slöseri med minne att komma ihåg små obetydliga saker från en tid som egentligen inte spelat någon roll och som verkligen inte spelar någon roll flera år senare.
Det kanske vore skönt med en radera knapp någonstans så att man kan radera bort saker som man inte vill ha kvar, alla gånger man gjort bort sig, alla gånger någonting gick dåligt. Frågan är då om man ändå kan lära sig av sina misstag? Hur ska man kunna förbättra något om man inte kommer ihåg vilket misstag man gjorde förra gången?
En del saker försvinner ju ur minnet trots allt, annars skulle det nog bli väldigt svårt att hitta rätt bland alla memorerade saker som gömmer sig uppe i huvudet.
Tänk om man kunde styra över vad som ska försvinna så att ingenting viktigt försvann i onödan.
Man får nog försöka hitta rätt metoder för att radera ut saker från sitt minne, det ska nog gå om man anstränger sig ordentligt, men det kan man komma långt.
Sprid ut bensinen över solnedgången.
Alla har feber i ögonen
Hur ska man veta vad som är att respektera någon? Står det någonstans att för att respektera en person så som man ska göra så ska man göra såhär, och hur ska man kunna respektera någon som man inte har förtroende för? En del människor vill man inte ens låta öppna käften för man vet att ingenting värt att höra kan komma ut därifrån. En del är man så trött på att höra så att man vill hitta ett sätt som man kan stänga av skiten på.
En viss respekt kan man visa alla, man kan låta dem finnas men hålla sig ifrån dem. Varför ska man vara i närheten av något som inte ger någonting? Det som är värt att slösa tid på är det man kan lita på och det som håller sig kvar genom alla stormar.
Stan har feber ikväll
Jag ska förstöra mig
Det är spännande hur mycket man märker om man tänker efter lite. Om man en dag kallar någon för idiot, ett riktigt pucko som gör något som man inte kan förstå sig på. Hur kan man bara göra så? Vad tänker människan med?
Det kan visa sig att man själv skulle kunna vara den idioten, man kanske skulle välja att göra samma sak i det läget. Det är svårt att kunna förstå sig på hur någon annan tänker i ett läge. Man kan aldrig veta hur någon reagerar i ett läge då man kanske känner sig hotat eller sårbar. I svåra lägen som är jobbiga att ta sig ur så kanske man hastigt väljer en väg som annars inte skulle finnas med på kartan. Man ritar in en egen väg på kartan och följer den för att den kan hjälpa en själv ut.
Det är svårt att se in i någon annans tanke karta och det är inte heller lätt att tänka sig in i läget hos en annan människa, men skulle det inte hjälpa om folk tänkte efter lite innan att idiotförklara?
Jag vet att allt är falskt och bedrägeri men det struntar jag i.
Nu jagar jag morgonen i avenyer
Det finns också saker som man inte ens behöver se för att ha en uppfattning om, man kan tycka om saker/personer fast man inte sett dem och det är rätt bra att kunna gilla något utan att ögonen får vara med och tala om den saken. Det är bra att man kan lära sig uppskatta utan att se med egna ögon, det man ser med är sinnerna och dem får styra uppfattningarna.
Dagen blir ny
Bara så länge våran hjärtan klarar av att slå
Hur kan man säga att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge? När jag hörde det första gången så började jag tänka att det ä ju tvärtom..Det känns som att man alltid får vänta för länge när man väntar på något gott.
Alltid när man väntar på något och blir exalterad så är det nästan så att man börjar rakna ner varje sekund hur lång tid det är kvar. Självklart så blir det drygt att vänta då. Frågan är vad man ska göra när man bara vill att tiden ska men man har bara en sak i tankarna, det goda man väntar på.
Det kan bli ritkigt frustrerande om man väntar och väntar förväntansfullt sen när dagen kommer så blir allt en stor besvikelse. Det som skulle vara så bra och bli så bra blev inte alls som man tänkt sig och all väntan var förgäves.
I vissa fall så måste en hel del människor vara ihopkopplade och sammarbeta för att någonting ska gå vägen och om någonting inte funkar som det ska så kan allt rasa samman. Det krävs ofta mer än vad man tror för att någonting ska bli riktigt bra, det som syns på utsidan är bara en utsida, och inte grundjobbet som skapade utsidan. Det kan vara svårt att se men man får försöka skaffa sig röntgensyn så att man kan se insidan, kan man se insidan av allting så kan man komma långt.
Stan är full av tanter och tragik
Efter 3 dar på golvet
Det är farligt att samla på sig hat tills kroppen får en reaktion som vill få ut hatet, då är det lätt att bli agressiv. Man måste hitta ett sätt att få ut det hat som man samlar på sig annars så samlas allt hat och ligger där och då kan explosionen komma när som helst och när för mycket hat ska ut på en gång blir man oberäknerlig. Därför kan varje människa bli ett mordvapen, varje människa går och tickar och om man inte nollställer den klockan så kommer den till slut att explodera.
När en hel bomb är tillverkad av ilska och hat så behövs bara något som tänder på så att den kan explodera ut och rensa allt ogräs runtom.
SNÄLLA LÅT MIG FLYGA I LUFTEN FRÅN ALLA KRAV OCH ALLA LÖFTEN!