Kasta dina lögner i mitt ansikte, det orsakar mindre smärta än sanningen
Jag märker hur dina ögon följer mina steg genom rummet, du låter mig vandra utan att säga ett ord.
Jag märker att dina ögon dömer mig, de dömer varje rörelse jag gör och det skapar ett inre lidande då din dom tränger in i mig och förstör mig innifrån.
Hela mitt försvar rivs ner och endast ruiner finns kvar av det som en gång skulle ge mig skydd mot hårda domar och den bittra sanningen.
Det som nu finns kvar är ett ihåligt skal som är fallfärdigt, det fälls av en lätt pust från fjärran och det som består är endast vrakdelar.
Jag uppskattar när du ljuger för mig, när du ler och säger att jag inte är något vrak.
Jag uppskattar när dina lögner säger till mig att jag är någon.
Dina lögner får mig att ligga kvar på marken, och inte rasa igenom den, för det skänker jag dig en tacksamhetstanke och önskar dig all lycka.
Få mig av den här jävla gatan!
Jag märker att dina ögon dömer mig, de dömer varje rörelse jag gör och det skapar ett inre lidande då din dom tränger in i mig och förstör mig innifrån.
Hela mitt försvar rivs ner och endast ruiner finns kvar av det som en gång skulle ge mig skydd mot hårda domar och den bittra sanningen.
Det som nu finns kvar är ett ihåligt skal som är fallfärdigt, det fälls av en lätt pust från fjärran och det som består är endast vrakdelar.
Jag uppskattar när du ljuger för mig, när du ler och säger att jag inte är något vrak.
Jag uppskattar när dina lögner säger till mig att jag är någon.
Dina lögner får mig att ligga kvar på marken, och inte rasa igenom den, för det skänker jag dig en tacksamhetstanke och önskar dig all lycka.
Få mig av den här jävla gatan!